Känslor har länge setts som något som till varje pris bör hållas borta från arbetsplatser. Mönstermedarbetaren har varit en strukturerad och metodisk person helt befriad från besvärliga åsikter och ojämnt humör. Att visa känslor har länge setts som ett tecken på svaghet, inte minst bland chefer. Som tur är börjar detta förändras. Allt fler inser att för att bli framgångsrik på den nya tidens arbetsmarknad måste vi ha förmågan att bygga relationer med människor med olika bakgrund, ålder, etnicitet och personlighet. Vår förmåga att samverka med andra blir avgörande. Men också det faktum att vi alla numera är i upplevelseindustrin. Vi konkurrerar inte längre om produkter eller tjänster utan om upplevelser och känslor.
Emotionell intelligens är tillbaka
Begreppet emotionell intelligens, EQ, får därför allt större uppmärksamhet världen över, efter att ha legat i malpåse ett tag. Begreppet lanserades i mitten av 90-talet av psykologen och vetenskapsjournalisten Daniel Goleman som slog säljrekord med boken Känslans intelligens. Enkelt uttryckt är EQ ett mått på en persons förmåga att kunna handskas med egna och andras känslor, och att använda den förmågan till att hantera sitt beteende och sina relationer. Forskning på Harvard Business School visar att en hög intelligenskvot, IQ, inte ökar sannolikheten för att bli framgångsrik, däremot är det avgörande med ett högt EQ.
Reflektion hellre än reaktion
Idag finns det en mängd forskning som också visar ett starkt samband mellan hög emotionell intelligens och en organisations framgång, gott ledarskap, trivsel och arbetsprestation. Vinsterna som stora företag har gjort genom att implementera EQ i sitt ledar- och medarbetarskap har varit enorma. Google har jobbat med det sedan många år tillbaka. Deras interna kurs ”Search inside yourself” har varit omåttligt populär och fler än 2 000 medarbetare har genomfört träningen. Kursen fokuserar på vad som händer i hjärnan när du har vissa tankar och känslor, och deltagarna uppmuntras till reflektion snarare än reaktion. Google menar att EQ-träningen har förbättrat samarbetet, bidragit till öppen kommunikation, mer transparens och mindre egocentrism.
Anpassningsförmåga viktigast av allt
Förmågan att anpassa sig hänger delvis ihop med emotionell intelligens. Det handlar om att vara kapabel att hantera situationer där det inte finns något facit eller tydligt definierade lösningar. Det innebär att vara öppen för att testa nya och oprövade arbetssätt, att anpassa sig samt att kommunicera och planera utifrån nya förutsättningar – istället för att klaga. Om överraskningar dyker upp, har personer med hög anpassningsförmåga inga problem med att revidera strategin.
Att se sig själv i ljuset av andra
I tider där det personliga varumärket har kommit att stå i fokus är egenskaper som god självinsikt och högt EQ en förutsättning. Personer med god självkännedom kan göra realistiska bedömningar när det gäller deras egna förmågor. De känner till sina styrkor och svagheter, de vet hur deras beteende påverkar andra och vilka sidor som behöver utvecklas. I yrkeslivet kan brist på självinsikt få betydande konsekvenser och kan leda till att vi missar både kunder, uppdrag och jobb. Andras uppfattning styr i hög grad hur väl vi lyckas. Vare sig vi vill eller inte!
